måndag 28 februari 2011

Jag drömmer samma sinnessjuka dröm varje natt.
Jag ligger på en träbänk i en liten, liten bastu. En för mig okänd, svartklädd person med huva för ansiktet sliter plötsligen dörren, han drar upp mig i stående ställning, ställer sig bakom mig, håller fast mig. Han tar fram en stor jäkla machete och drar med ett enda långsamt drag med kniveggen från mitt ena öra till det andra; han skär halsen av mig..! Och så försvinner han, jag kastas ned på golvet. Tror att jag dör, svimmar säkert, för i drömmen blir att allt blir svart, för att sedan bli ljust: jag vaknar upp och börjar spy blod. Så märker jag att mitt huvud knappt sitter kvar på halsen längre; han skar så djupt! Jag för händerna upp mot halsen, försöker stoppa det mörkröda blodflödet, försöker hålla kvar huvudet. Springer ut ur bastun.
Jag kommer till Slottet. Alla människor tittar konstigt på mig, jag försöker be förbipasserande om hjälp men de viker genast av då jag kommer närmare. Jag kan inte prata, för stämbanden är avskurna. För varje gång jag öppnar munnen förlorar jag mer blod, och min hud blir vitare och vitare. Fingrarna klibbiga, varma, stickiga. De klibbas liksom fast i varandra och mitt huvud ramlar snart av.
Plötsligt är jag på Stora Torget i Karlstad. Jag tänker: här måste någon kunna hjälpa mig! Så får jag plötsligt syn på den där svartklädda mannen som höll i macheten. Han gömmer sig i olika enbuskar som vuxit upp ur kullerstenarna. Jag får panik, inser att han förstått att han inte har dödat mig - jag börjar springa. Springer upp för backen, till Tingvallaskolan. Lägger mig förtvivlat på en träbänk.
Drömmen är slut. Jag vaknar.

1 kommentar:

Anonym sa...

En häftig dröm ! Att drömma den en gång skulle vara spännande, att drömma den om och om igen måste vara frustrerande.
Om du på nåt vis kan styra ditt agerande under drömmen, vilket man kan ibland, så flyg på den svartklädde mannen när du träffar på honom i parken, och slit av honom macheten och hugg huvudet av honom. (eller i varje fall börja jaga hoom) Kanske drömmen då slutar att spöka för dej, om du liksom lyckats bemästra din rädsla för det okända.
Ha en bra dag /Wassen