Citykonditoriet, denna vackra plats i guldsmyckad rokokoepok som liksom omfamnar kreativiteten - eller målar in den i ett hörn. I detta hörn sitter jag nu, ensam inväntande civilekonom Ivana. Jag ser mig själv i spegeln, över datorskärmen. Vad åstadkomma idag? I alla fall något! Amanda! Gårdagen var sämsta på länge. Till söndag har jag backstory på en karaktär att skriva, deadline infaller klockan sex. Denna karaktär saknande backstory började att knappt ha något i historien att göra - nu är hon ytterst essentiell för historiens fortsatta förlopp. Men hur är hon då? Kall, kalkylerande, men varm och moderlig. Hmm... Vad för ghost skapar en sådan person? Jag har lite att göra. Backstory är det tråkigaste jag vet att skriva, efter treamtment. Får se vad jag tar mig för idag.
Bloggens första bild föreställer mig. På citykonditoriet. Jag är idag exakt lika sur som jag ser ut! Vad annars vara när inte bara kreativiteten utan också en själv är inmålad i ett hörn (om än ett vackert sådant).