lördag 13 november 2010

återupptar bloggandet.

Efter ett par år av frihet från det beroendeframkallande bloggandet faller jag nu tillbaka till att uppdatera om mitt (s.k) liv. Någon anledning till detta förehavande finnes egentligen inte, förutom att jag känner att skrivandet i dess rena form bör upprätthållas mig, nu när jag endast sysslar med manusskrivande för film (vilket blir lite enfaldigt ibland - och någonstans måste jag ju få lov att placera mina emellanåt litterära utsvävningar...). Det är kan hända anledning nog.

Idag ska jag försöka skriva något vettigt på mitt manus. Snart är det dags för inlämning av synopsis och inte allt för senare också treatment. Jag sitter fortfarande på min historia: ändrar om och ändrar om för att passa kommersiella syften... Har gett upp min utopi om en lite mer intellektuell film för de på Beck utledsna, men dessvärre ska jag nu, på riktig men tråkig anledning, ge upp kontroversiella filmvisioner för större hopp om att sälja(s)....

Helgen måste för manusskrivande utnyttjas till max då jag varit sjuk hela veckan (och dessutom halva förra) och inte kunnat prestera annat än självömkande...
Det var i sanning först igår som jag började piggna till från min mördarförkylning. Då gick jag och Martin i min klass på möte med Internationella Bekantskaper Stockholm. Vi är nu volontärarbetare för ett mer integrerat Stockholm! Känns bra att göra något vettigt med sitt liv.

Efter mötet städade jag och försökte tvätta. Försökte så till vida att min tvättmaskin började läcka och skapade strax översvämning i badrummet. Tvättmaskinen löpte onekligen amok och skakade så mycket att den flyttade sig ända ut i hallen! Den var tung att flytta tillbaka när den äntligen lugnat ner sig...
Rädd för att tvättmaskinen skulle spåra ur ännu en gång flydde jag till Fridhemsplan där jag mötte Amanda för  att handla mat på Prisxtra. Vi jämförde priserna ytterst noggrant och kunde senare konstatera att vi var de bästa mathandlerskorna i Stockholm (behövlig utmärkelse när man är student utan extrajobb).

Hemma hos mig gjorde vi en supersallad. Vi åt och åt och åt, skulle kolla på film efteråt men då fungerade inte DVDn - något jag emellertid visste om men inte hade gjort något åt, ety jag besitter inte någon form av teknisk talang. Amanda lyckades laga den (sätta i sladden?), endast för att vi skulle upptäcka att fjärrkontrollen saknades. Att den fattades hade jag fram till igår inte ens noterat, sedan jag inte haft en DVD att titta på. Inte ens efter idogt letande hittade vi den. Vi bestämde oss för att titta på Sleepy Hollow (hehe) utan text. Efter några repliker insåg vi att filmen var dubbad på franska och utan fjärrkontroll fanns det intet att göra. Vi beslöt oss då för att titta på filmen i datorn. Inte ens det lyckades, eftersom hela filmen var fransk och således fanns det inga engelska alternativ. Efter detta misslyckande beslöt vi oss för att titta på en svensk film i DVDn. Farväl Falkenberg. Det tog ganska bra tag innan vi insåg att grundinställningen uppenbarligen var den med kommentarer till utförandet av filmen. Det blev ingen film för oss.

Vi misströstade icke utan hade väldigt roligt på andra sätt: Kreativiteten bör inte förkastas! Sage Francis-affischen jag har samt två urklippta vykortskatter fick göra vår kväll. Roligare än Sleepy Hollow tror jag bestämt!
Men, ingen film för oss igår, som sagt... men om det ska bli någon film för framtiden bör jag sätta igång med skrivandet nu... Har en känsla av att jag avslutade min forna blogg för att jag skrev för mycket. För långt och för lite på annat.
Hejdå.

Inga kommentarer: